Behöver ditt barn hjälp med att lära sig r-ljudet?

Då ett barn tränar r-ljudet är aktiv och regelbunden hemmaträning av största vikt. Det här gäller oavsett om barnet träffar en talterapeut på en mottagning eller om barnet får nätterapi. Över en tredjedel av Finlands kommuner erbjuder redan sina invånare möjligheten att träna bort sina artikulationsfel tillsammans med oss i vår nätterapiomgivning.

Tanken bakom nätterapin är att träningen bör framskrida systematiskt och hierarkiskt. Samtidigt får familjen handledning och stöd av en personlig talterapeut under hela terapiperioden. Kontakten med talterapeuten sker via videomeddelanden. Tusentals barn har redan lärt sig R-ljudet tillsammans med oss. Nätterapin är med andra ord en beprövad terapiform som vi vet ger goda resultat.

Huvudsaken är att vår terapi ger resultat

Det viktigaste för oss är att habiliteringen är effektiv så att barnen gör framsteg under terapiperioden. Istället för att vi på må få testar olika övningar har vi i Artikulationsskolan noggrant valt ut specifika övningar som vi vet är till nytta på ett effektivt sätt. Träningen framskrider hierarkiskt steg för steg i takt med att barnet gör framsteg. Det här effektiverar och strukturerar träningen på ett funktionellt och nödvändigt vis. På varje hierarkiska nivå finns ett antal olika övningar som alla stöder barnet att ta sig till ett specifikt och tydligt utsatt delmål. Det här håller motivationen uppe och ger också resultat.

En hierarkisk habiliteringsmodell är inte det samma som en nätkurs där alla deltagare går igenom samma saker i samma ordning. Det är ju inte ett individuellt tillvägagångssätt. I Artikulationsskolan väljer talterapeuten ut uppgifter åt varje enskilt barn baserat på var i hierarkin barnet befinner sig just då.

Läs mer: Ärrän voi oppia aikuisenakin! Hesarin toimittaja Katjan vastaanotolla

Träningen framskrider hierarkiskt och strukturerat

Artikulationsskolans hierarkiska tillvägagångssätt baserar sig på att barnets finmotorik i ansiktet differentieras. Då vi tränar r-ljudet är det första steget i hierarkin att barnet måste lära sig att röra tungan, käken och läpparna enskilt oberoende av varandra. Ett exempel på en övning vi använder oss av för att uppnå oberoende rörelser är “Flingövningen”.

Käkkontroll är en annan sak som börjar stärkas i ett tidigt skede i hierarkin. Då käkkontrollen är god hålls käken alldeles stilla då tungan  rörs upp, ner, bak, fram eller till sidan. Vid god käkkontroll hålls käken likaså stilla då läpparna skjuts fram eller dras bak. För att träna käkkontroll använder vi oss av exempelvis ordet “alla” som träningsord.

Då vi fortsätter högre upp i hierarkin kommer småningom tungans kanter in i bilden.  Då vi producerar r-ljudet lyfts tungspetsen upp bakom framtänderna, tungryggen görs bred samtidigt som tungans kanter lyfts upp. Det är därmed av stor vikt att det finns gott om styrka i tungans kanter. Tungans kanter kan tränas upp och stärkas genom att exempelvis forma tungan till en kopp eller till en ränna.

Då barnet har lärt sig och behärskar de talmotoriska rörelserna, som är en förutsättning för att lära sig r-ljudet, börjar vi närmare toppen av hierarkin söka efter r-ljudets vibration. I Artikulationsskolan söker vi efter r-ljudets vibration med hjälp av övningar såsom “dn dn”. Vi tränar inte t.ex. “dan dan” eller “den den”, eftersom de här övningarna bevisligen inte är lika effektiva som “dn”. Orsaken till det här är att då man producerar en vokal (ex. a, e) hålls tungan inte lika strikt uppe bakom framtänderna, vilket den bör göra i jakten på r-ljudet.

Det är alltså ingen hemlighet att r-ljudet är motoriskt svårt att producera och att det är vanligt att barn behöver extra träning för att lära sig språkljudet. Genom att ha handlett tusentals barn längs vägen mot att lära sig r-ljudet kan vi nu stolt och självsäkert säga att träningen i Artikulationsskolan ger resultat. Genom intensiv och strukturerad träning samt genom att göra övningar som vi med säkerhet vet verkligen fungerar, hoppas vi få hjälpa även ditt barn med det vi kan bäst